Jag tänkte sätta vitlöken i mitten av november (har gjort detta 30/10-15/12 de senaste 3-4 åren) men p.g.a snöblandat regn, mörker, elände m.m så blev det inte av. 25/11 tänkte jag att det var hög tid men vädret hade slagit om. Jag gjorde i ordning en odlingsbädd genom att hacka upp ogräs med djupfrysta rötter. Det blev dock väldigt kallt och gummistövlar är inte det bästa i minusgrader när man är svett men det var ett bra träningspass!

 
Odla året runt sägs det... (bilden är klickbar)

Nåväl, 27/11 tänkte jag att det MÅSTE göras. Det skulle vara 0-2 grader ute och endast en lätt skur på eftermiddagen men istället blev det ymnigt snöfall runt middagstid och successivt sjunkande temperaturer som kommande dagar sjönk ända ner till -9!

Flexade ut runt 14:30, cyklade i knappt styrfart och korsade vägar där bilarna slirade omkring. Genom att hacka ut jord från komposten byggde jag upp en upphöjd bädd, samtidigt som jag försökte rensa ut massa kirskålsrötter och annat. Fick så äntligen ner vitlöksklyftorna. 12 st Thermidrome (en tidig svagt lila sort) och 19 st Germidour (en tidig starkt lila sort), bägge med ganska stora klyftor. Kallt för händer och fötter och var även lite jobb med att få ner några överblivna tulpan- och påskliljelökar i några upphuggna köldhål :)

 
Vitlökarna kom i jorden, till stor del med jord som fylldes på ovanpå.

Skall bli spännande att se vad det blir av detta om några månader!

Förr i tiden brukade man mellan husen i de österlenska fiskelägena odla något som på modern svenska heter potatislök. Det var lök som gav skörd i knippen likt en potatis och trivdes i de torftiga sandjordarna.

I den fenomenala österlenska kokboken "Murresill och snurreduppa" av Margit Leijing från 1976 beskrivs löksorten av författarinnan enligt nedan;

   
(Utdrag ur "Murresill och Snurreduppa" - klickbara bilder)

En liten sökning i Syd- och västsvensk dialektdatabas (https://www.isof.se/arkiv-och-insamling/digitala-arkivtjanster/syd--och-vastsvensk-dialektdatabas) ger vid handen att löken, i samma härad som orten Vik ovan, föga förvånande kallades "pantofflelög" eller mer ålderdomligt "pantofflelödj", det finns även ett exempel på "pärelödj".

Denna lök har jag aldrig sett eller hört talas om annars tills härom året då norrländskan Britt-Inger sade att hon brukade odla potatislök. Jag utbrast då "Oj, där ser man! Det är väl en typisk skånsk gröda!?" och fick till svar något i stil med "SKÅNSK!? Nej, du vet du vad, detta har odlats i min hemtrakt sedan Arilds tid".

Nu har jag äntligen fått lite utsäde från henne, närmare bestämt med ursprung från hennes mormor i Burträsk, så nu skall det bli spännande att se om det blir något av denna typiskt skånsknorrländska gröda! :)

   
Fina gula pantofflalödjar i ett bjär, eller förlåt, potatislök som ja' gräv' ne' i e' pallkrag'.

Satte, enligt instruktioner, på cirka 10 cm djup med 20-25 cm mellan raderna.

Köpte en drös med gladiol-lökar på utförsäljning på en plantskola i juli som jag planterade i hinkar och större plastkrukor. Egentligen skulle de väl ner i jorden senast i maj så det var bara några få som gick upp i blom (klickar man på bilderna så kommer de upp i större storlek).

Blommande gladioler i början av november

Översnöade gladioler i mitten av november

Egentligen skall man gräva upp dem innan frosten kommer men frosten kom och hinkarna frös, om än att det inte var så många minusgrader. En dag i början av december släpade jag hem hinkarna och ställde dem i badkaret på toaletten, där de fick tina i ett dygn.

   
Gladiol-logistik i mitten av december

När jag skulle gräva upp lökarna var det fortfarande is på sina ställen så tyvärr blev några lökar skadade. De flesta klarade sig dock och ligger nu och torkar. Snart skall de få bo nere i källaren, där det är någon grad kallare än i lägenheten. Skall bli spännande att se om det kan vara något liv i dem till våren!

 
Gladiollökar på torke

Jag är verkligen helt novis när det gäller allt som har med att gräva upp och övervintra lökar/knölar som t.ex gladiolus och dahlia så det blir väl lärorikt oavsett :)

Hösten börjar så sakteliga göra sitt intåg men så sent som igår märktes en varm sommarbris då jag var ute och spatserade. Häromdagen samlade jag massa fröer!

   
Gamla snusdosor är bra förvaringskärl! (Bilderna är klickbara)

En torr och förhållandevis solig dag är perfekt för att samla in fröer från det som blommat över. Hemma ligger en hel hop med fröer på torke, det är linfrö, dockkrage, vallmo, afrikansk margurit (är den sortäkta, tros?), stockros, topplökar från vitlök, störbönor, Rudbeckia, purpurklätt...

 
Fröer på torke

Fördelen är också att det kan gott ligga och torka ett bra tag tills man tar hand om det när man har tid och ork någon mörk och fuktig höstkväll!

Och det är även hög tid att ta hand om några av de sista mogna tomaterna på balkongen och ta fröer av, särskilt de två sorter som jag fått från bekanta!

Efter en lång kall period och att jag varit upptagen med annat har äntligen odlingen börjat ta fart.

2:e maj fick sättpotatisen som legat och grott till sig lite i källaren komma i jorden. Då jag inte avser ha tomater på min lott i år så får det istället bli potatis!

 
Sättpotatistransport!

 
30 potatisar (varav några delade) i jorden!

Dagen efter var det dags att få ner gul lök i jorden. Tidigare har jag haft en sort som sätts på hösten likt vitlök men dessa lyckades jag ej få tag på i höstas. Istället fick det bli vanlig vårsättning, oklart vad sorten heter då det endast benämndes "sättlök gul lök" :(

 
43 små gula lökar på plats!

Köpte också för någon månad sedan en 3,5 meter lång odlingstunnel på JULA från Hard head med små metallbyglar och en medföljande transportväska. Pris 64 kr. Mycket lyxigt!

 
Hardhead odlingstunnel

Efter lite flyttande av de yttersta lökarna kom tunneln på plats. Skall bli väldigt intressant att se hur detta fungerar och om den inte släpper in lökflugor i underkanten!

Det brukar sägas att det är bra att stanna och lukta på blommorna men det är även bra att stanna och studera grönkålen! :)

Härom veckan var det en närmast religiös upplevelse att stilla i en lätt bris betrakta grönkålens fortplantning i form av fröskidornas mognande och uppsprickande. Vid vissa specifika förutsättningar spricker fröskidan upp och kastar ut sina fröer i en halvcirkel. Men alla gör det inte samtidigt, nej, detta är en process som för en enskild planta kan ta flera veckor, vilket ökar chansen att några fröer skall skjutas ut när lämpliga förhållanden råder!

 
Grönkålens fröskidor tornar upp sig

Nu håller jag på och tar hand om de fröer jag samlat in och det är ju lätt gjort. Men vad säger litteraturen i ämnet? (och här har jag botaniserat i min mormors efterlämnade böcker).

 
Gammal litteratur innehåller mycket matnyttigt :)

Fryslexikon (Allt om mat handbok #2, 1972) låter meddela att grönkål "fryses efter den första frostknäppen. Repas från de grövsta stjälkarna, förvälls några minuter och hackas. Inte lönsamt att odla själv, finns industrifryst".  

Hemmets handböcker från Bonniers: "Den lilla köksträdgården" av Yngve Rydholm från år 1974 tipsar om att "Ett bra knep när det gäller grönkål är att sätta ut plantor på potatislandet allteftersom potatisen skördas. Då skadar det inte med lite kvävegödsling, t.ex med kalksalpeter" och vidare får vi veta att "Grönkålssoppa är en verklig delikatess, för många traditionsrätt på juldagen. Men den skall kokas på fet och kraftig buljong".

Om vi så konsulterar Britt Nilssons "Mera grönt" från LT:s förlag 1965 så kan vi läsa att "Grönkål, även kallad kruskål, bladkål eller fjäderkål, kan odlas över hela landet och är ytterst värdefull på grund av sin höga halt av järn och kalcium samt A- och C-vitamin", "På våren är de nya skotten underbart goda att blanda med nässlor till nässelkål (soppa). Även grönkål är en gammal kulturväxt och det var troligen den som en gång gav namnet kålgård åt köksträdgården".

På semestern i Budapest före Coronautbrottet 2020 så besöktes förutom bazarer, hjältarnas torg med pampiga statyer, skumma matställen men även en fantastisk botanisk trädgård; "botanikuskert" (eller möjligen tüvészkert = örtträdgård) som det visst heter på ungerska. Där kunde man se på alla möjliga, mer eller mindre exotiska växter. På vägen därifrån besöktes en trädgårdsaffär som hade fiffiga och billiga krukor och odlingslådor samt en massa fröer. Efter att ha försökt att begriva mig på vad det stod på fröpåsarna så köpte jag till slut "Egynyari virag ausztral szazszorszep" vilket google-översatt blir "Årlig australisk tusenskönablomma", närmare bestämt en sådan i färgen "kek" = blå.

 
Ungersk fröpåse

Av de stiliserade instruktionerna på baksidan kunde jag begriva vilken månad fröerna skulle sås så jag sådde några fröer utomhus i maj i mina konservburkskrukor, vilket gav en fin blomstring i augusti, därefter tog jag hand om fröer från dem. I år blev det istället förodling inomhus i slutet av mars och utplantering i slutet av maj, några har nu blommat i snart en månad redan! En annan kul detalj är att det i år börjat uppstå lite färgvariationer där några växter har mer lila blommor, några mer djupblåa och några mer "kek" som originalet.

   
Dockkragarna 27/8 2020 respektive 29/6 2021

Alltid roligt att hamna på ställen man inte planerat besöka :)

Denna soliga vårdag har jag varit och skördat, rimligen, det sista av odlingsåret 2020:s skörd. Nämligen 2,9 kg vintermorot av sorten Flakkée 2, vilken märkligt nog överlevt frost, snö och åtskilliga minusgrader! Provsmakade vid hemkomsten en morot och kunde konstatera att den smakade sötare än vanligt men inte illa!

 
2,9 kg vintermorot av sorten Flakkée 2, bilden är klickbar...

Därmed är det också dags att summera odlingsåret 2020. En grej som jag tycker är kul med odlandet är nämligen att se hur mycket man får av olika grödor!

Jag har inte varit helt enhetligt men jag har i alla fall försökt att bokföra allt jag skördat.

Här är ett axplock av det som blev något att tala om;

Det skördades också en viss mängd smultron, gräslök, persilja, kirskål(!), hallon, plocksallat, spenat samt små mängder krusbär, svarta vinbär, jordgubbar, purjolök (skall sluta odla det, det trivs helt enkelt inte i jorden), rabba (kålrot, något gick fel!), majs (verkar inte gå så bra för andra året å rad), märgärtor (gick inte alls bra men någon granne sade att det var ett "dåligt ärtår" så kanske ska pröva igen!).

Fullständigt misslyckade experiment var gurka (hade låg grobarhet samt dog väldigt snabbt trots hyfsad bevattning), svartrötter (inget kom upp alls) samt palsternacka (bäst före 2019 = noll grobarhet).

Lite intressanta blomnyheter blev det ju förstås också men mer om det i ett kommande inlägg, kanske...